/ Bröllop /

Huset vid vägens slut

Här är huset där allt kan hända...
 
Det sägs att det spökar här...
 
 
Vrångsholmen heter huset, och det är ett väl bevarat exempel på förra sekelskiftets pedagogiska och sociala metoder för att korrigera barn i riskzonen. Huset byggdes omkring år 1910 av Räddningsinstitutet på Hisingen åt vanartiga pojkar från Göteborgsstad. Vrångsholmen kallades för "skyddshem" och var i bruk fram till år 1938. Meningen var att pojkar till föräldrar som hade problem skulle räddas från stadslivets faror genom att fostras i en sund lantlig miljö. 
 
 Jag gick igång rejält på huset, för mig blev det ett hus som andades kreaktivitet. 
Färgen och alla flagnade väggen fick min själ att studsa runt i alla rummen. 
 
Jag upplevde Villa Villekulla känsla när jag gick runt i huset.
 
Det var kul att kika in i alla vråer som fanns lite varstans. 
 
Roligt med alla gamla möbler.
 
WoW! Kolla överkastet!! 
 
-MADELEINE !!!
Vi ska börja nu!! skrek Benny några våningar ner. 
Ja, just det ja, jag skulle ju vara i huset på porträttkurs med fantastiska Benny Ottosson.
Min första fotokurs! 
Jag valde honom för att han ofta tar sina bröllopsbilder ute i landskapet och det är just där som jag vill befinna mig när jag tar porträtt. Benny började också sin fotoresa i landskapet och gick sedan över till att bli en välkänd bröllopsfotograf. Han är väldigt duktig på ljus som jag vill lära mig mer av också. 
 
Tänk vilken dröm att få plåta ett brudpar i denna miljö...
 
Vi hade naturligtvis teori innan vi satte igång, det var spännande och kul att lyssna till Benny. Vi fick börja med att plåta brudparet i hemmamiljö. 
 
Allt var vitt i det rummet som vi befann oss i. 
 
Det ljuset vi använde oss av var fönsterljus.
 
Jag måste nog erkänna att efter att benny släppte oss med våra kameror så slutade jag även att lyssna på vad Benny sa.
När jag börjar plåta då går jag in i min värld, det är bara jag och min kamera...
 
Alexander
 
Min kompis Tom-Ole har lärt mig att gilla svart/vita bilder, han har även lärt mig att redigera dem lite hårdare. 
 
 
 
Walentina
 
 Jag blev förtjust i den gröna väggarna som spred en sådan härlig värme i rummet.
 
Jag gillar att röra mig så jag gick ut i andra rum för att få t.ex. dörrar i förgrund. 
 
Benny lärde mig att inte ta med hela ansiktet i bilden, jag gillar det faktiskt.
 
Man skulle kunna tro att Walentina har varit modell tidigare men det var första gången för henne.
 
Många gånger när Benny skulle intruera oss så passade jag på att ha Walentina för mig själv, fniss! Jag kunde ju inte sluta plåta när jag väl börjat...
 
Det är kul att leka med oskärpa.
 
Den här bilden svärtatde jag ner som ala Tom-Ole har lärt mig.
Tror att min slutare tickar på sista refrängen därav det svarta nertill. 
 
Black and White
 
Egen tid med Walentina, fniss!
 
The kiss...
 
Här testade vi med en videolampa.
 
I den rätta boken skulle säkert inte det stora elementen vara med men eftersom jag är en regelbrytare så diggar jag elementet starkt.
 
Blixtljuset hade jag riktigt svårt för, kanske för att det var första gången. När Walentina satt uppe på pianot fick vi öva på det men jag gillade det inte så det fick bli en bild i det naturliga ljuset. 
 
Älskar lösögonfransar! 
 
 
I en dörröppning, perfekt om det regnar på bröllopsdagen.
 
Ute i det mäktiga landskapet, där trivs jag bäst...
 
Vind i slöjan fick vi plåta också.
 
Vi avslutade med en rökig romantik på vackra Vrångsholmen.
Nästa gång jag träffar Benny blir det i Marrakech i höst...
Kommentarer (1)
@madeleine.forsgren / Brudpar / Fotograf Madeleine Forsgren / Nikon D800 / NikonD810 / Tanumshede / Vrångsholmen
/ Bröllop /

Ett troll och ett skogsrå

Jens ser sin fru som ett vackert skogsrå...sagolik med mystik...själv ser han sig som en troll. blink! 
 
 
Busiga Wille är med och sprider glädje i Jens liv också. 
 
 
När Wille och Madeleine bodde ensamma så stod ofta Wille och kikade genom häcken där de bodde...
Han titttade efter om en pappa skulle komma, men det kom ingen.
Men så kom Jens!! 
 
 
Jens frågade först Wille om lov...
Wille gav dem en välsignelsesten när de förlovade sig på stranden. 
Det finns något vackert hos Wille, han tar alltid fram det det bästa hos människor, även hos sig själv. Han är ren och oförstörd på något vis, man kan se det i hans ögon som lyser klara som solen. 
 
"- Jag är glad att jag hittade din mamma så att jag kunde få bli din pappa."
 
 
För Jens är Wille en liten och ren person som lärt honom mer än nån annan han känner om sig själv och gjort honom till den bästa personen han kan vara. 
 
 
De har ett speciellt band mellan varandra...
Jens skojade med Wille och sa:
-Håll ut Wille, snart är det över och vi får åka hem och spela tevespel. Haha! 
 
 
Jag måste erkänna att en dröm för mig gick i uppfyllelse denna dag...
 
Jag har fantiserat om att få plåta ett bröllop vid denna gamla herrgård men vem skulle jag kunna "lura" hit? Fniss!
Jag tänkte tanken direkt när Madeleine berättade att de skulle gifta sig i Segerstad kyrka. Men jag vågade inte fråga, tänkte att de kanske skulle bli rädda för mig om jag skulle vilja plåta dem vid ett skruttig, lite spökig och övergiven herrgård. Tror att jag tog mig mod typ 2 dagar innan bröllpsdagen.
 
-Skulle ni kunna tänka er...om solen lyser starkt...
 
Sedan var det ju det här med gummistövlar också....fniss! 
Jag älskar gummistövlar! Men skulle bruden kunna tänka sig att ha det på sig under bröllopsfotograferingen? 
Madeleine samlar på gummistövlar!! 
 
 
ALLA tre kom i gummistövlar! 
Så himla coolt till "finkläderna"!! 
Tycker jag, fnitter! 
 
Här fick jag lite Titanic känsla när Madeleine svävade med sin klänning.
 
 
Yes! De gifter sig!! 
 
 
Det gäller att vara med i alla ögonblick han skapar, han är så himla skön! 
 
 
Jens om sig själv:
"Den mest spontana inom ramar och gränser"
Så det passar att de står inramade i dörrarna tycker jag. 
 
 
Som ur en gammal film...
 
 
När två blir en...
 
 
Kärleken när den är som störst...
 
 
Jens uttrycker ofta att han har fått chansen att leva ett normal liv med allt vad det innebär...att han har fått en familj...
 
Mitt lilla skogsrå! 
 
 
Lycka att få springa i gummistövlar! 
 
 
Den vackra brudbuketten som matchade Jens blåa kostym alldeles förträffligt.
 
 
"Det spontana inom ramar och gränser"
 
 
Se hennes blick...
 
 
Något utskuret
 
 
Madeleines ord:
"Han är som ett bottenlöst tjärn för mig. När man tror att man nått botten blir han ännu djupare..."
 
Tills döden skiljer oss åt...
 
 
Snart dags för tevespel med Wille, fnitter! 
 
 
Då är det dags! 
 
 
En blick som säger allt...
Madeleine säger att hon brukar ha svårt för att utrycka sig verbalt, men hennes ansikte och ögon är otroligt uttrycksfullt. 
 
Se det fantastiska spontana skrattet hon har, det är fullt av liv.
Älskar hennes kisande ögon!
 
 
Wille är den som fogar dem samman, stöttar dem och säger visa ord. Det var rörande att se hans närvaro runt dem hela tiden. 
 
Till och med vid ringbytet såg han till att allt gick rätt till. 
 
 
Titta så fina de är! 
 
 
Wille...
 
Per heter prästen som vigde brudparet.
 
 
Brudbuketten vilar...
 
Madeleine sjöng på bröllopet, Jens visste ingenting.
 
En sång till brudgummen.
 
 
En syster skulle döpas också.
 
 
Det var många barn bland gästerna. 
 
 
Jag gillar ju att plåta barn så det var roligt för mig.
 
 
Titta på den här sötnosen! 
 
 
Här är den fjärde huvudpersonen- Saga! 
 
 
Sagas mormor.
 
 
En liten Saga...
 
 
Tre stolta, två gudfadrar och en gudmor.
 
 
Bosse Belmen, om ni vill prata om något så finns han i katalogen. Blink!
 
 
Ni är nu man och hustru.
 
 
Blir det tevespel snart pappa?
 
 
Lycka! 
 
 
Det här underbara skrattet...
 
 
En stolt gudfader.
 
 
Wille övar på bubblor.
 
 
Fler som övar på bubblorna. 
 
 
Trappkyssen! 
 
 
Bus på trappan.
 
 
Grattis !!
 
 
Hela gänget!
 
 
Och så levde de lyckliga i alla sina dagar...
Kommentarer (4)
Bråte Herrgård / Bröllopsfotografering / Fotograf Madeleine Forsgren / Mosskog / Segerstads kyrka / Värmland
/ Bröllop /

Trash the dress

Vi började med att ta några "vanliga" porträtt för att värma upp oss. 
 
 
Morgan laddar...
 
 
"Han går som en karl, han ser ut som en karl..."
 
 
Morgan skulle kunna vara modell för kläder...
 
 
Mystiska Marie ute och går med Harry. 
 
2016
 
 
The family
 
 
Jag blir en annan än den jag annars är
En lycklig man
Bara du kan få mig att känna så här
En lycklig man

 
Nu blir det barnförbjudet !
 
 
Trash the dress !! 
 
Queen of trash
 
En lycklig man...
när jag är med dig...
 
Stand often in the company of dreamers, they tickle your common sense and believe you can achive things which are impossible. 
- Mary Anne Radmacher
 
The bride
 
 
Undrar vem som var lyckligast av oss när vi tog dessa bilder? 
Jag hade i alla fall sockerdricka från tårna upp genom hela kroppen och ut i varenda hårstrå. 
 
 
Marie gav allt, hon tvekade inte varken i leran eller vattnet.
 
 
Tack för att jag fick dokumentera hela ert bröllop och även göra trash the dress. Dessa dagar kommer att vara oförglömmliga för mig. 
 
Absolut barnförbjudet !!