/ Ödehus /

En mintsaga

Jag åkte på en vintertur förra helgen med mina ödehusvänner Tina och Carina. Vi åke mot nordvästra hållet tror jag...mitt lokalsinne är inte det bästa, haha! 
 
Självklart "råkade" vi stöta på några fallna hus längst vägen, här en ödeskola. 
 
 
Det lovades sol och 10-15 minusgrader förra helgen, jaja hur blev det med det då i dessa ostabila tider? 
Därav tog jag ett beslut att skapa en mintsaga av mina mulna bilder, det får bli som det blir tänkte jag.
 
 
Vi hade med oss stekta äggmackor, sagobullar och kaffe som tröst under de mulna molnen. 
 
 
Jag tycker att björkar är så himla snygga, här lekte jag med oskärpa mellan träden. 
 
 
Vi färdades genom härliga skogsvägar, Tina som är van rallyförare fick köra med sin bil som har dubbdäck. Jag som bor i stan har ju bara vinterdäck på vår Mazda 6 sport, plus att jag har aldrig kört vinterrally i skogen.
 
 
-Titta, titta ett ödehus! STANNA !!
Skrek jag i baksätet när vi nästan hade kört förbi huset. 
 
 
Åh! Vad fint! Titta vilka fina färger! 
Fast jag vågade faktiskt inte gå in när jag såg hur böjda väggarna var.
Första gången som jag hade förstånd när vi har varit ute på ödehusjakt, fnitter! 
 
Kolla soffan!! ropade Carina.
Så himla cool med ett snötäcke på sig. 
 
Jag gillade det här huset skarpt! 
 
 
Därför klämmer jag in en black & white också.
 
 
Att åka runt med Tina och Carina innebär alltid en god fiskelycka då det gäller fångsten av ödehus. 
De blå tonerna på huset föll jag för väldigt mycket. 
 
Små röda hus finns det gott om på landsbygden, de är så himla gulliga.  
Det var ändå skönt att skapa något annat i min bildbehandlingprocess som jag "tvingades" till under den mörka himlen. 
 
 
Som en vintersaga med de där gulliga husen, jag kom att tänka på boken Hattstugan med Elsa Beskow när jag såg huset till höger.
 
 
Så fint med börkarna och granarna tillsammans, skogens konstverk.
 
 
Du kan gå din egen väg...
 
 
Det var fantastiskt att stå på höjden för att se ut över alla träden, jag såg olika möster överallt.
 
 
Jag har inte träffat Carina och Tina sedan maj 2017 ändå så kändes det som det var igår liksom, vi klev på tåget där vi gick av. Härligt när man känner så med människor!
De är enkla och utan masker med samma intresse...att leta skatter! 
 
Vi gillade alla tre att bara stå och titta på alla snöklädda träd. Jag satt i baksätet i bilen och bara njöt av alla vackra träd längst vägen vi åkte på.
 
 
Små hus och snöklädda träd var det som vi föll för allra mest under vår tur.
 
 
En gammal övergiven skola till men vi hade ingen nyckel till den...
 
 
Sista bilden från vår trip i Värmland. 
@madeleine.forsgren / Fotograf Madeleine Forsgren / My heaven is all around me / NikonD810 / Värmland / Ödehus / Ödehus Värmland
#1 / / Anonym:

Very nice Forsgren!

#2 / / Sara ~ Candis:

Jag brukar ofta tänka på alla dessa övergivna hus. Vilka bodde där? När byggdes de? Hur såg de ut när det var nybyggt? När övergavs dom? De ser så kalla och övergivna ut. Som om de längtar efter att någon rustar upp dom och tänder brasan och värmer upp väggarna.
Här där jag bor finns ruiner efter ett stenhus och jag är verkligen nyfiken på hur det såg ut under dess glansdagar och vilka som huserade där. Antagligen otroligt gammalt med tanke på att väggarna är helt av sten :)

Fascinerande sånt där.