/ En resa /

Lyckan finns i ögonblicken

Min vistelse på Färöarna var fylld av ögonblick, att få se hur naturen ständigt förvandlades var starka upplevelser för mig, jag stod och skrek rakt ut ibland när himlen skiftade intensivt och snabbt. 
Vi hade verkligen tur med ovädret! 
 
 
Himlen är din bara du förlåter...
 
 
-Ser du ljuset Jonathan !!! 
Ropade Skorpan...
 
 
Det var gott om får på Färöarna, jag förundrades över att de aldrig sprang ut i vägen, de stod eller låg efter vägkanten fint. Tidiga mornar låg de och sov efter vägen och öppnade sina ögon yrvaket när billamporna lyste i deras ögon. 
 
 
I den här viken blåste rejält, det var en strid mellan den nordliga vinden när det mötte vågorna från söder. 
Jag fick även en våg upp till låret så jag fick vattenfyllda stövlar när jag försökte springa ifrån den höga vågen. Mina fötter var som russin när vi kom hem till hotellet på kvällen. 
 
 
Utsikt över viken som vi besökte denna morgon i full storm. 
 
 
Vilken frihet att bo så här, här var vi på väg ut till Kalsoy med båt. 
 
 
För att förstå storheten på dessa berg så står det en fotograf på klippan. 
Älskar alla skiftningar som sker på himlen, visste inte att det fanns så många, fniss! 
 
 
Vi tog oss fram så gott vi kunde mellan dröm och verklighet...
 
 
Nature has my heart...
 
 
What a wonderful world
 
 
Samma plats typ 15 minuter senare...
 
 
Och vindarna bar med sig dofter från ett fjärran hav
 
 
Kyrkorna var väldigt vackra på Färöarna., även de såg ut som leksakskyrkor. De påminde mycket om de Isländska kyrkorna.
 
 
De mäktiga bergen som jag aldrig kunde se mig mätt på, man känner sig allt bra liten i dess närhet.
 
 
Mitt hjärta stod vidöppet...
 
 
På den här platsen blev jag verkligen jagad av en jätte våg som slog upp där jag stod, riktigt läskigt. Jag såg när den slog upp plötsligt och som tur var så hade jag inte min kamera bredvid mig, det var bara att lägga benen på ryggen trots att risken att halka på klipporna var stor. En kille som var med han faktiskt plåta det, phu! 
 
 
Alla dessa söta hus som har sitt skydd av bergen. 
 
 
Jag tyckte att de såg ut som leksakshus, kolla på den lilla oranga leksaksbron! Det var den jag var ute efter när jag plåtade den här bilden. 
 
 
Bland hustaken och ett fint avslut med berget.
 
 
Nu vill jag bara dansa och flyga vindens väg och vackert landa. 
 
 
Watching the waves
 
Här stod jag länge och tittade på vågorna när de for fram och kastades högt, fastnade i alla mönster som skapades i vattnet. Dånet som kom i mellan åt var skrämmande och mäktigt. 
 
 
Alltid inom mig...  
Det kommer att ta tid att smälta allt som jag fick uppleva dessa dagar.
 
 
Långt bort, långt upp i det blå.
Där uppe bor det människor.
 
 
Om du går din väg
 
 
Under en mulen himmel. 
 
 
Det stora vemodet rullar in...
Vi fick ta skydd bakom en fyr när det här vädret nådde oss. 
 
 
Vädret är dramatiskt och skiftande, det finns dalar och utsikter som är svåra att få någon annanstans. Det karga landskapet berör mig verkligen på djupet i min längtande själ att få uppleva naturens magi.
 
 
På Färöarna strövar det 70 000 får fritt medans det bor bara 50 000 personer där. 
 
 
Älskar detta landskap! 
Som både skrämmer och fascinerar mig, när jag stod här nere var jag ensam och var rädd att det skulle komma en jätte våg och spola ner mig i Atlanten. Ändå kunde jag inte låta bli att stå där en stund. 
 
 
Ibland kunde jag känna mig lite jagad av naturens krafter, här kommer en hagelstorm mot oss. Jag fick rejäla peelingbehandlingar under dessa dagar. 
 
 
Färöarna är en ögrupp som tillhör Danmark. tillsammans är det 18 öar men den ena är inte lik den andra. 
 
 
Känslor av att bara vara...
 
Att leta mönster som förgrunder är som att hitta små skatter. 
 
Lundells låt öppna landskap dök ofta upp i mitt huvud...
 
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo, så att själen få ro. 
Jag trivs bäst i öppna lanskap, där vindarna får fart.
Jag triva bäst i fred och frihet, för både kropp och själ, ingen kommer in i min närhet, som stänger in min själ...
 
Naturen är verkligen magisk i dess oväder! 
 
 
Att höra regnet droppa och att få uppleva att bli "haglad" i stormarna hördes till i stort sett varje dag.
 
 
En stund på jorden.
 
 
Det kändes nästan som att vara i en dröm när jag var där, Färöarna satte verkligen igång min fantasi och jag fick perspektiv på allt som jag har upplevt de senaste månaderna. Denna natur gav mig läkedom och en ny kraft, jag fick uppleva en enorm frihet. 
 
 
 
/ Porträtt /

Människorna som var favoriterna 2018

Året började helt galet kul med lilla Tyra som badade i en av mina baljor. 
 
 
Alicia kom och provade gunghästen från 50-talet. 
 
 
Får jag presentera Felicia och Klara från Säffle teatern som dök upp och ville ha en varsin portfolio.
 
Felicia 
 
 
Klara
 
 
Olivia fyllde 1 år och kom och åt tårta, eller om sanningen skall sägas så kladdade Olivia mest med tårtan. Det blev så kladdigt så att hon halkade omkull på golvet. 
 
Den här vackra älvan hade jag haft span på innan hon var med på teven. Såg henne några gånger vid busshållplatsen, jag la märke till hennes långa rådjursben som alltid vinglade fram i roliga strumpbyxor. Jag har en svaghet för starka personligheter...
 
När Lerins lärlingar började på teven så kände jag genast igen henne! Jag lekte dektektiv och fick tag på henne och frågade Janni om jag fick plåta henne då jag gillade hennes utseende så, hon sa JA!!! 
 
 
Att den här bilden sedan skulle hänga på Lerins museum hade jag aldrig kunna förutspå. 
 
 
Jag forsatte med mina andra porträttfotograferingar utan att veta vad som skulle komma...
Alvar lekte med ett 60 år gammalt tåg, bästa julklappen man kunde få på 50, 60-talet som grabb.
 
 
Alvar hade med sig sin lillasyster Vera också. 
 
Vera tappar nallen och gör skönaste minen. 
 
 
Tyra är en van resenär därav att hon hade sin jordglobe med sig när hon skulle plåtas. 
 
 
Sedan hörde Wanja av sig från Lerins lärlingar och sa att Jessica gärna ville bli plåtad också. Vi hade riktigt skoj med olika kläder och peruker. 
 
 
Janni och Jessicas porträtt cirkulerade bland de övriga lärlingarna och det slutade med att alla ville bli förevigade. Vilket blev som att leva i en dröm för mig som älskar starka personligheter och människor som sticker ut. 
Goddag Per! 
 
 
Kolla Pers min! Så himla skön! 
 
 
Malin kom och sjöng och lirade gitarr. 
 
 
Dennis, mannen med öga för detaljer, det kan man se i hans ögon...
 
 
Johanna som är den som verkligen har utvecklats i sitt målande, hon kommer att ha en utställning hos Lars framöver. 
 
När Johanna målar är det färg överallt, fnitter! Me like! 
 
 
Drottning Birgitta som fick vara omslaget på min kommande utställning som skulle vara i oktober. Jag tror att det var i detta skede som jag fick ett meddelande på messenger som jag läste om och om igen för jag trodde först att någon skojade med mig. Avsändaren var Lars Lerin som frågade om jag vill hänga porträtten på lärlingarna på hans museum. Jag blev först både rädd och chockad sedan kom prestationsångesten, något som var en skojig lek med dessa människor som hade gett mig så mycket blev plötsligt blodigt allvar. 
 
 
Sommaren kom och det blev bröllopstider, Jennie & Jocke gifte sig 2018.
 
 
Helene och Per slog till denna sommar också. 
 
 
Se vad fina de är bland de höga bokträden. 
 
 
Dessa två kommer jag aldrig att glömma! 
Sabina och Johnny kom farandes på en packmoped till vigseln.
 
 
 
Deras största intresse är fiske så detta ville de ha med i sitt bröllopsalbum, deras bestman var säkert jätte stressad då de bara skulle ut och plåta en liten stund mitt i middagen. Vi gjorde en massa roliga saker i bästa kvällsljuset.  
 
 
Lilla Hollie ville bli plåtad ute i försommarens grönska. 
 
 
Här sitter Linnea i bästa sommarljuset, hon kommer också från Säffles teater. 
 
 
Det är roligt med dessa teatertjejer för jag behöver inte ge dem någon regi, de bara rör sig och jag dansar med i deras toner. 
 
 
Vackra Rosmarie i kvällsljuset.
 
 
Om jag minns rätt så var Rosmarie i fjärde månaden när vi plåtade. 
 
 
Anna som gillar rockabilly stilen var härlig att plåta! 
 
 
Vi fick ett fantastiskt ljus denna kväll och jag som gillar snygga bilar njöt...
 
 
SnyggNicklas kom för att plåta sin kärra.
 
En snygg bil till med ägaren Valle. 
 
Valle kopplar av lite...
 
Jon gillar också bilar! 
 
 
Jessica på rälsen, vi trivdes så bra i vårt kreativa skapande så vi har träffats flera gånger. 
 
 
In black & white
 
 
Den här bilden plåtade vi i ett ödehus för att förstärka Jannis klänning, jag kände att jag var absolut tvungen att ha med Jannis klänning hos Lars.
 
 
Jag köpte en indianskrud från USA som Felicia passar ypperligt i.
 
 
På sin häst Musse.
 
 
Victor i en snygg kavaj från Myrorna. 
 
 
Musikproducenten Timmy
 
 
En annan musikintresserad- Jon! 
 
 
James som har ett stort intresse av att bära masker. 
 
 
Andreas som också har utvcklats enormt, det ska bli kul att se äventyret från Brasilien. 
 
 
Adelie och Elise vandrar i sommarkvällen. 
 
 
Och här pussas de, smack! 
 
 
Jag och Alma  lekte Alice i underlandet.
 
 
Ett syskonpar till- Lukas och Felicia.
 
 
Felicia är otroligt fotogenisk! 
 
 
About to pop! 
 
 
Hej Lucas! Barn nummer 4 kom för att plåtas i syskonskaran.
 
Lille Noel tog sig ett dopp också.
 
I det mjuka höstljuset.
 
Prinsessan Astrid
 
En mycket koncentrerad Herman kör tåget.
 
 
Astrids och Hermans julkort. 
 
 
Och här ligger lille Adrian, Rosmaries lille baby och sprattlar med fötterna, här är han nästan 2 månader.
 
Schssss! 
Ett av mina och Jessicas roliga projekt.
 
 
Johanna med familj ville ha en utomhusfotografering, Johanna hade här sitt tredje barn i magen. 
 
 
Jag avslutade året med Amelia.
 
Älskar porträtt i vinterlandskapet!
 
 
 
Här kommer hon farandes på spark.
 
 
Här syns dimman tydligt och solen har gått ner och himlen färgas rosa.
 
En av årets sista dagar hade vi tur med vädret, kyla, dimma och sol. 
Kommentarer (3)
Fotograf Karlstad / Fotograf Madeleine Forsgren / NikonD810 / Studio Augusta
/ En resa /

Diagnos- kronisk resfeber

Att spänna ut livsrummet
 
 
500 miljoner fåglar flyger varje år till andra bredgrader från Sverige så jag är inte ensam om att ha resan i blodet. 
 
 
Det är ett starkt sug som jag har inom mig, det väcker något i mina känslor...
 
 
För att man skall förstå hur stort landskapet är på alla bilderna så har jag med Per som står och plåtar på högra sidan. 
 
 
Tänk att få vara en fågel och få se allt från de bästa vinklarna. 
 
 
Alla mönster som Island har i sin skapelse är helt galet fascinerande för ögat. 
 
 
Det kändes som vi var besökare från en annan planet. 
 
 
Tänkte göra reklam för Toyota lite, grymma bilar att färdas i på Island, vi åkte ibland genom vatten och det kändes riktigt spännande. Då var det film på riktigt! 
 
 
Jag tror att hjärtnerven i skapelsen går genom det Isländska höglandet, den känslan dök upp inom mig. Jag fick ett stark förnimmelse om att jag måste djupt in i Höglandet när vi färdades i början av det. 
 
 
Här tror jag att hjärtnerven börjar...
 
 
Mönster i ögonblicket.
 
 
Någon timme senare kan det se ut så här iställer efter att det blåste förbi en hagelstorm. Då kan man få sitta och vänta i bilen eller om man inte hinner till bilen pga dåligt sikt så får man gömma sig bakom en större sten. 
 
 
Himlaluft i lungorna.
 
 
Att behålla perspektivet på livet.
 
 
Detta är ditt liv på jorden.
 
 
Det är lätt att bli andlig på Island.
 
 
Att vara nära i ögonblicket.
 
 
Livets goda resa.
 
 
Det står en människa där uppe på berget.
( För att man skall förstå storheten på Islands alla vattenfall.)
 
 
Tidig morgon innan solen går upp.
 
 
Mellan regnskurarana.
 
 
I det magiska lavalandskapet. 
 
 
All denna helt fantastiska färgsprakade mossa som bara Island bjuder på. 
 
 
Tiden står stilla när jag vistas på Island och jag vill aldrig att det skall ta slut. 
 
 
I alla "oväder" som vi fick åka igenom så bjuder himlen generöst på alla dess olika färger och skiftningar, regnbågen behöver ingen speciell presentation. Men det var mäktigt att se den över detta jätte långa vattenfall som hade höstens alla färger runt sig. 
 
 
Jag känner en gränslös tackasamhet över att få åka till dettta oerhörda kreativa landskap. 
 
 
Det finns oika slags mönster i alla ögonblick.
 
 
Det gäller bara att hålla ögonen öppna. 
 
 
Lyckan var ju total när vi även fick plåta Islandshästar i "oväder". 
 
 
Snö, sol och starka vindar om vart annat. 
 
 
Den starka vinden blåste bort deras luggar så perfekt.
 
 
Och alla dessa vackra färgkombinationer som dessa magiska hästar har...
 
 
En sista då för att visa färgerkombinationer. 
 
 
Lite blommor då...
 
 
Dessa stenar kallas för Basalt, och hur naturen har skapat dessa är en stor förundran hos mig. 
 
 
Vid Aldeyarfoss finns dessa basalter också som ett smycke runt vattenfallet. 
 
 
Dettifoss är mäktig, det står människor högt upp på berget. 
 
 
Resan i blodet...
 
 
Strax efter detta stoppet kom den värsta hagelstormen jag förmodligen får vara med om i mitt liv, det var häftigt att se och att höra på biltaket. Vi var tvugna att vända sedan för det var stor risk att vi inte skulle hitta "vägen" ut från alla bergen. 
 
 
Jag blev förälskad i bergen bakom huset. 
 
 
Är det konstigt att man längtar bort ibland. 
2,8 bländare på Per. 
 
 
Ofta såg landskapet ut som målningar i alla väderskiftningar. 
 
 
Drömmar är en av våra starkaste drivkrafter. 
 
 
Här är vi inne i en grotta, ljuset från solen strålar in alldeles perfekt.
 
 
Människan måste äga en utsikt...
 
 
Längtan eller drömmar är öppningar mot något annat. 
 
 
Längtan är livsviktig för att öppna livet en smula. 
 
 
Det är skillnad på flykt och dröm, flyr gör man för att slippa verkligheten, drömmer gör man av det motsatta skälet, för att orka med verkligheten ibland. 
 
 
Alltid längta bort, att alltid längta till något...
 
 
Att drömma sig bort i det blå, fnitter! 
 
 
Dra ut sin livslinje......
 
 
 
Att vara en andlig flyttfågel.
 
 
Jag fick en förnimmelse av Färöarna när jag stod här som är mitt nästa mål eftersom jag har diagnos- kronisk resfeber, fnitter!